0

Sharing is caring ♥

Så många vackra dagar det här livet består av. Så många små och stora stunder, att fascineras av. Varje år, årstid, månad, vecka, dag, timme och minut har något vackert att bjuda på. Det gäller bara att se det.
Vaxholm är magiskt fint på sommaren men jag tycker nästan att det är lika vackert den här årstiden, om inte annat så när solen lyser :-) Jag hoppas att det kommer en dag om en inte alltför avlägsen framtid när jag bor i den här kommunen. Med massor av barn (fyra, närmare bestämt) och en man som jag väldigt kär i ♥
Varje möte har en mening, varje kärleksrelation fyller en med rikedom. Varje årsring på livets träd betyder något. Ändå, det finns möten som får en mer avgörande skillnad än andra, för att lägga till bitar i livets pussel som fattats en. Du, Jocke, är en pusselbit i mitt liv som jag nog sökt efter i många år. Din närvaro i mitt liv gör mig lugn. När du är nära är jag så hel som jag kan bli. Älskar dig för evigt.
 
Hej fina bloggvän!
Jag hoppas att du njuter av mars månad, tiden då ljuset och våren tränger igenom på nytt. Även om det plötsligt kom massa snö (och slask) så kan väl ingen förneka ljuset som följer oss nu? Sååååå härligt.
 
Det passerade visst en hel månad utan att jag besökte min kära blogg. Vart tog februari vägen egentligen? Det var månaden då jag blev överraskad av Jocke med en fantastisk helg på Grand hotell i Saltsjöbaden, månaden då jag överraskade honom tillbaka, månaden då vi bokade resa till Rom, månaden då jag höll massor av stressföreläsningar, månaden som avrundades med att vi packade in alla kids i bilen och drog till Tänndalen på supermysigt sportlov med hans föräldrar. En riktigt bra månad alltså, på alla plan utan på "bloggplanet" då ♥
 
Nu är det en ny månad och nya tag. Idag gjorde jag något läskigt, roligt, härligt och kanske början på något större? Jag höll min första (personliga) föreläsning om stress i privat regi. Läskigt att stå inför 40 personer och berätta om min innersta skam, mina innersta "misslyckanden". Men jag gör det. För att jag tror på att "sharing is caring". Jag tror på att om vi visar upp vår sårbarhet för varandra, så blir vi starkare och tryggare. Om jag kan få en enda person på mina föreläsningar att känna sig mindre ensam med sin ångest/oro/sårbarhet så är det ju värt att jag berättar något om det jag varit med om.
 
Efteråt var jag orolig, rastlös, tömd och också stolt över att jag gjorde det. Med alla de känslorna i en salig röra fanns det bara en sak att göra. Åka till gymmet och gå på en yogaklass. Ibland används uttrycket att man aldrig ångrar ett genomfört träningspass. Det kan jag förvisso hålla med om men än mer känner jag att yogan ALLTID, ALLTID för något gott med sig. Den lugnar, den stärker, den stabiliserar, den vitaliserar. Jag älskar att vara nära andra människor i yogastudion och känna hur vi delar energier med varandra. Även om ingen bryr sig om vad någon annan gör i stunden, så känns det ändå som att vi är kärleksfulla med varandra.
 
Sharing is caring.
Vem vill du ge något idag?
♥♥♥
1

Tillbaka till skolbänken

Livet är fullt av vägskäl. Varje given situation är egentligen ett vägskäl. Men de flesta är så självklara och/eller omedvetna att vi inte reflekterar över vilken väg vi väljer... Sedan finns det förstås de där stora vägskälen också, de som kan påverka hela vår framtid. Ibland visar sig ju även ett till synes obetydligt val få oanade konsekvenser.
 
Hur som helst så står jag just nu vid ett medvetet vägskäl. Jag har redan bestämt i vilken riktning jag ska gå. Det beslutet har mognat, växt fram, och plötsligt en dag mellan jul och nyår föll allt på plats.
 
Jag vet sedan länge att min mitt syfte och min livsuppgift är att hjälpa människor. Hjälpa dem att hitta sin egen mening, och sin kraft. Jag gör det på jobbet. Och som volontär hos Tjejzonen. Jag gör det i andra sammanhang också, förstås, men framföllt på dessa två arenor. Jag har funderat ganska länge på att vidareutbilda mig. Jag har varit inne på KBT steg 1 eller en grundläggande utbildning i psykoterapi. Bägge dessa inriktningar är kostsamma och kräver mycket fokus under ett par års tid. Jag har landat i att jag inte där i livet just nu, som "varannanvecka-mamma" med ganska små barn och heltidsjobb (och med en period av utmattning i bagaget).
 
Men jag vill verkligen ta ett (stort) steg i önskad riktning nu. Därför har jag bestämt mig för att ta tjänsteldigt på 25 % från mars till december för att utbilda mig till stress- och avspänningspedagog hos Sverigehälsan. Det känns helt rätt, spännande och meningsfullt. Stress sägs ju vara vår tids epidemi, en folksjukdom, och kostar oändligt mycket lidande och resurser för alla inblandade. Så många människor, grupper och organisationer som är drabbade av långvarig stress. Det finns mycket att göra "där ute", för att komma åt den här negativa trenden. Och de som mår allra sämst är unga människor. Det är en allvarlig utveckling.
 
Jag kommer också under våren att läsa en universitetskurs via jobbet; "Arbetsmijlö i det nya arbetslivet" för att bland annat få mer kunskap kring den nya arbetsmiljöföreskrift som togs i bruk i mars förra året. I den regleras krav i arbetet, ohälsosam arbetsbelastning, organisatorisk arbetsmiljö, resurser för arbetet och kränkande särbehandling. Den nya "Afsen" lägger ett större ansvar än tidigare på arbetsgivaren, att bland annat se till att varje medarbetare får möjlighet att varva arbetstoppar med tillräcklig återhämtning. 
 
Min dröm är att i framtiden jobba mer med individuella samtal igen, och att kunna kombinera det med att föreläsa om stresshantering, lycka och arbetsglädje ♥ Kanske fortsätta jobba halvtid på Unionen med stressrelaterade frågor, och i egen verksamhet resten av tiden.
 
Vilken är din dröm för det här året, eller på längre sikt?
KRAM
0

Business & Pleasure ♥

Min fina vän Karin som precis har blivit min nya kollega i coachgruppen på jobbet och jag har haft en superhärlig start på veckan. Vi har haft rätt så mycket att planera inför hösten och bestämde oss för att sticka iväg några dagar för att varva fokuserat arbete med sommarfeeling till sjöss ♥ Istället för att sitta i stan och jobba bokade vi en kryssning till Helsingfors och det visade sig vara ett riktigt lyckokast. Vi har fått jättemycket gjort samtidigt som vi har haft det skitmysigt. Älskar det gränslösa arbetslivet (även om jag vet att det utmanar både mig och många andra mellan varven) och möjligheten att kunna byta såväl miljö som perspektiv ibland!
Människor som får en att skratta så där riktigt hjärtligt, de ska man vara grymt rädd om. Min erfarenehet är att de inte växer på träd och att de berikar ens liv så mycket! Att ha kul på jobbet kommer alltid att vara en ledstjärna för mig, slutar jag att ha det måste jag göra en professionell förändring. Vi har bara ett liv och jobbet är en så stor del av det. Att många människor står utanför arbetsmarknaden idag är en jäkla utmaning, ibland blir jag så trött på menlösa och fega politiker som trollar med ord och siffror istället för att ta gemensamma krafttag i vårt land. Men det är en helt annan diskussion, det ;-)
Efter arbetsdagarna har vi ätit riktigt gott, första kvällen blev det italienskt och det är ju aldrig fel. Jag skulle kunna leva på ostar och charkuterier, helst i kombination med något gott att dricka till. Den här kvällen valde vi mousserande till förrätten istället för ett glas rött som kanske är det vanligaste och det funkar ju alldeles utmärkt. Fast å andra sidan, ett glas champagne funkar i alla sammanhang...
Andra dagen hoppade vi av båten och satt ett antal timmar på Espresso House och jobbade. Vi såg inte så mycket av Helsingborg med andra ord men det var ju heller inte tanken denna gång. Väl tillbaka på båten körde vi en "klassiker", en räkmacka och ett glas vitt. Ett måste när man åker finlandskryssning tycker jag :-)
Middagen blev en ganska sen historia, kött och rött helt enkelt. Det är ju aldrig fel...
...och det är det inte heller att avrunda en god middag med ost ♥
 
Vill bara skicka över en kort hälsning innan jag ska fortsätta att jobba, två dagar till nu med en del saker som ska fixas innan jag går på fyra veckors semester. Jag tycker att det är riktigt skönt att jobba på sommaren har jag kommit på, till vardags har jag så mycket fokus på olika typer av beställningsjobb att rensning av mappar (både digitala och fysiska), en viss del av administrationen och även visst utvecklingsarbete inte riktigt hinns med. Så dessa dagar som jag har jobbat har jag kunnat göra sådana saker och verkligen känna att jag kommit "i fas", otroligt skönt. Satt några timmar här hemma nu på morgonen och ska strax bege mig den låååååånga vägen till kontoret, ska bli så underbart när vi kan flytta tillbaka till stan hösten 2017 (hoppas att de blir klara i tid bara...). Allt blir dock enklare när det är sol och 20 grader ute :-)
 
Ha en magisk sommardag, oavsett om du jobbar eller njuter av ledigheten!
 
KRAAAAAM

Liknande inlägg