Ett liv. En chans. Ta den. ♥

Petter Stordalen sade för några år sedan någonting som verkligen jag har försökt att ta fasta på i mitt liv. "En del ser vardagen som något grått och trist. För mig är den helt fantastisk. Det är så få festdagar och så enormt många vanliga dagar. Jag säger det ännu oftare nu - om du inte är helt nöjd så gör något åt det. Du lever bara en gång."
 
I mitt jobb möter jag så många kloka, duktiga, drivna, lojala och omtänksamma människor som långsamt (och ibland fort) sliter ut sig, bränner ut sig, är på väg att tappa glöden i vardagen. Ibland vill jag skrika rakt ut i ren frustration "vad f*n håller vi på med???" Vad hände med att göra sitt bästa och att det räcker gott? Vad hände med att må bra, att ha en vardag som både ger och tar? Inte bara tar?
 
Många som jag möter vittnar om ungefär samma upplevelse, hjärnan går på högvarv och känslan av otillräcklighet är en ständig följeslagare.
 
Igår när jag jag höll en stressföreläsning var det en tjej som berättade att hon kommer från Eritrea och att det slår henne när hon hälsar på där att de flesta människor verkar vara mycket lyckligare där än här, trots att de har så mycket mindre på så många plan. De gläds åt vardagen, lever i nuet. Inte med ett mindset "jag ska bara göra/köpa/vara XXX... sedan ska jag må bra...".
 
Jag snackade med syrran igår kväll över FaceTime, det var så jäkla befriande. Jag låg i min soffa här i Vaxholm och hon i sin vid Comosjön i Italien. Hon med en stor skål popcorn på magen (som hon tuggade ohyggligt frenetiskt på) och jag med en "flötig" räkbakelse från ICA och ett glas vitt, middagen klar på 30 sekunder med andra ord :-)
 
Det jag älskar med våra samtal är att de är 100 % prestigelösa, vi driver med oss själva och skrattar så att tårarna rinner. Mellan popcorntuggorna sade hon plötsligt "ärligt talat, vi lever bara en gång. Just nu! Varför all denna hets, press och stress över att vara så jäkla bra hela tiden? Bra på vad då? För vem? Varför springer folk som galningar, vet de ens vart de är på väg? Näää, jag pallar inte att bli besviken på mig själv för att jag käkar popcorn i soffan och låter skiten ligga kvar i hörnen. Det ska ju vara gött att leva, eller hur?".
 
I AGREE ♥
 
Ett liv. Det är allt vi får. En chans att leva livet så väl vi kan. På väg kan massor med saker hända, underbara saker och även hemska saker. Vi vet inte exakt när, om och hur livet kommer att formas (och omformas). Därför kanske livet måste få handla om att våga möta det med ett öppet sinne och med fokus på att må bra. Vi lever ändå i en tid när det finns fantastiska möjligheter att kunna ha det bra på olika sätt.
 
Jag väljer att tro på att i Sverige år 2019 ska vi inte behöva må skit för att vi springer allt snabbare och vilar allt mindre. Det är dags att göra revolution! Reclaima vardagen. Låt den vara fartfylld OCH vilsam, låt den vara meningsfull även när vi inte gör ett skit mer än att käka popcorn i soffan. Ta en god kaffe med en vän. Chilla. Bara va. Då och då i alla fall...
 
🙌💜🙌

Kommentera inlägget här :