Jag tänker. Alltså finns jag.

Hej fina! Jag hoppas att du har en riktigt skön vår (försommar kanske det är vid det här laget...). Det är flera veckor sedan nu som jag skrev här, allt för många veckor sedan. Men ibland är det så det är, så det kommer att vara. Jag har varit i en process där jag inte riktigt vetat vad som ska ske och då har det varit svårt att sätta ord på det. Jag är inte klar, ännu. Men jag är på väg.
 
Jag började blogga igen mer regelbundet förra sommaren när det var en period som var svår för mig, med avsked och nystarter. Då kände jag ett sådant starkt behov att få skriva av mig och det var otroligt skönt att göra det.  Den här våren handlar också om avsked och nystarter, i någon form. Men känslan har varit annorlunda. Kraften har gått åt till det som har skett i vardagen, det har inte funnits så mycket kvar att disponera ut därefter. Men jag kommer alltid tillbaka hit ♥
 
Drivkraften växer sig allt starkare inom mig, att så långt det är möjligt välja med hjärtat. Det har tagit emot så många törnar tidigare, mitt hjärta, och jag tror att det har varit skräckslaget ibland inför att ställa sig längst fram i ledet igen. Så det har tystnat, backat, låtit andra krafter få gå före. Men nu skriker det, bankar och slår, vill ta plats igen. Vad det innebär, i praktiken, har jag ingen aning om :-) Jag bara vet att jag var tvungen att gå igenom den här trånga passagen också, för att kunna leva mitt liv i sanning.
 
Jag är otroligt nyfiken på vart mitt hjärta kommer att leda mig framöver! 
 
Den största av kramar till dig, vi hörs snart igen hoppas jag ♥
1 Anonym:

skriven

Att följa sitt hjärta är modigt!
Stor kram till dig med
Erika

Svar: Stor kram till dig också <3 <3 <3

Kommentera här: