Delad glädje är dubbel glädje

Blir glad av att titta på den här bilden från igår, såååå mysigt att ha en riktig tjejkväll med min fina vän (och tidigare svägerska) Jessica ♥ Att skratta så att tårarna rinner och magen krampar, vilken härlig känsla det är! Livet är för kort för att vara sur, bitter och ifrågasätta andra tycker jag. Lev i sanning, möt livet med mod och nyfikenhet och skratta mycket. Jag tror att man kommer rätt långt om man väljer den vägen.
 
Imorgon kör jag en av den här terminens sista "seriösa" aktiviteter, ett par timmars lönecoachning ute hos en ideell organisation. Om jag summerar det senaste halvåret så har det känts riktigt bra på jobbet, får ofta väldigt fin återkoppling och känner själv att jag har hög energi och ett stort engagemang i mina uppdrag. Det är kul, att ständigt kunna utvecklas och förfina sin kompetens. Den dag jag inte har något kvar att lära och utveckla är den dag jag tar mitt sista andetag. Fram tills dess är detta magiska liv en ständigt pågående utbildning som hjälper mig att tränga djupare in i mig själv och i dem som jag möter.
 
Efter förrförra helgens depp (har fortfarande inte kommit över att jag inte såg Håkan live, haha) har jag haft rätt bra veckor på den känslomässiga fronten. En separation (som inte är ömsesidig) är väl aldrig helt enkel och jag har försökt att låta alla känslor få finnas runt mig. Inte förstärka, inte försköna, inte förvränga, inte förneka, inte förklara, inte försvara utan helt enkelt låta känslorna få vara där de är. Låta dem få vara som de är. Ju mer jag tränar mig i detta desto lättare blir det att förhålla sig till livet i stort. Det är inte det minsta lätt och det finns ju människor som viger en hel livstid åt att nå "nirvana". Att försöka är gott nog för mig ♥
 
Människor slutar aldrig att fascinera mig, slutar aldrig att göra mig nyfiken och vetgirig. Varje människa har sin historia, sin framtid och sitt nuläge. Varför tänker de som de gör? Varför reagerar de som de gör? Varför beter de sig som de gör? Varje människa är en ö. Varje människa är ett hav. Varje människa är en kontinent. Vi är alla sprungna ur samma källa och vi är alla en del av en större helhet.
 
Lev väl, möt din nästa med kärlek. Var inte rädd för mörkret. Tråna inte efter ljuset. Var närvarande i det som kommer till dig, möt livet med nyfikenhet och mod. Det tror jag på!
 
KRAM
1 Jessica:

skriven

Ja, det var både mysigt och skojigt att få ha en hell kväll med dig min fina vän. Nu får vi försöka hålla vad vi sa, en tjejkväll omkring var 5:e vecka. :) Men med tanke på nattklubbsutbudet för oss åldringar kanske jag skall styra kosan mot Sthlm nästa tillfälle så vi även får dans ohämmat och inte bara skratta oss genom kvällen. Stor puss & kram!

2 Anonym:

skriven

Det är mycket i ditt inlägg jag kopierar till mitt hjärnarkiv. Det kan sannerligen behövas att påminna sig själv om bl.a.
Livet är för kort för att vara sur, bitter och ifrågasätta andra tycker jag. Lev i sanning, möt livet med mod och nyfikenhet och skratta mycket.
Tack för den påminnelsen!!
De "6 F;en" är också något som borde stå på insidan av mina glasögon 😊
Tack för att du med dina inlägg och dina erfarenheter av livet ger mig som läsare många klokskaper, sätter ord på sådant även jag känner och funderar på samt gör att jag litar lite mer på mina egna funderingar om vägval och livsval.
Erika

Svar: Hej Erika!
Tack själv för fina ord och reflektioner, gillar metaforen med att ha saker skrivna på insidan av glasögonen :-) Det skulle jag också vilja ha! Hoppas att du har en riktigt fin start på sommarmånaden nr 1 och att du får känna och göra det som du drömmer om <3
Stor kram!

3 Anonym:

skriven

Hej!
Vad hände med er fantastiska, äkta, sanna kärlek? Er relation hade ju djupnat?! Eller var det dig själv du skrev om när du skrev om människor som lever sida vid sida med djupa hemligheter? Du kanske inte var sann mot honom? Eller dig själv? Bara en fundering.
Kram

Svar: Hej!Vi hade en "fantastisk, äkta, sann kärlek" precis som du skriver. Och är det något som det här livet har lärt mig så är det (för mig i alla fall) väldigt sällan svart eller vitt. Snarare ett oändligt antal gråskalor som ibland är svåra att definiera. Att bryta med en människa som man håller av otroligt mycket är väldigt svårt. Men att leva vidare med vetskapen om att något viktigt fattas en är ännu svårare. Inte på kort sikt, men över tid. Jag var sann mot honom hela tiden, med mina tvivel och funderingar. Jag har inte alltid varit ärlig men försöker att leva mitt liv så ärligt jag kan numera, även om det kostar på.
Hoppas att du har och får en skön helg, kram!

Kommentera här: