Delad glädje är dubbel glädje

publicerat i Caroline filosoferar;
Blir glad av att titta på den här bilden från igår, såååå mysigt att ha en riktig tjejkväll med min fina vän (och tidigare svägerska) Jessica ♥ Att skratta så att tårarna rinner och magen krampar, vilken härlig känsla det är! Livet är för kort för att vara sur, bitter och ifrågasätta andra tycker jag. Lev i sanning, möt livet med mod och nyfikenhet och skratta mycket. Jag tror att man kommer rätt långt om man väljer den vägen.
 
Imorgon kör jag en av den här terminens sista "seriösa" aktiviteter, ett par timmars lönecoachning ute hos en ideell organisation. Om jag summerar det senaste halvåret så har det känts riktigt bra på jobbet, får ofta väldigt fin återkoppling och känner själv att jag har hög energi och ett stort engagemang i mina uppdrag. Det är kul, att ständigt kunna utvecklas och förfina sin kompetens. Den dag jag inte har något kvar att lära och utveckla är den dag jag tar mitt sista andetag. Fram tills dess är detta magiska liv en ständigt pågående utbildning som hjälper mig att tränga djupare in i mig själv och i dem som jag möter.
 
Efter förrförra helgens depp (har fortfarande inte kommit över att jag inte såg Håkan live, haha) har jag haft rätt bra veckor på den känslomässiga fronten. En separation (som inte är ömsesidig) är väl aldrig helt enkel och jag har försökt att låta alla känslor få finnas runt mig. Inte förstärka, inte försköna, inte förvränga, inte förneka, inte förklara, inte försvara utan helt enkelt låta känslorna få vara där de är. Låta dem få vara som de är. Ju mer jag tränar mig i detta desto lättare blir det att förhålla sig till livet i stort. Det är inte det minsta lätt och det finns ju människor som viger en hel livstid åt att nå "nirvana". Att försöka är gott nog för mig ♥
 
Människor slutar aldrig att fascinera mig, slutar aldrig att göra mig nyfiken och vetgirig. Varje människa har sin historia, sin framtid och sitt nuläge. Varför tänker de som de gör? Varför reagerar de som de gör? Varför beter de sig som de gör? Varje människa är en ö. Varje människa är ett hav. Varje människa är en kontinent. Vi är alla sprungna ur samma källa och vi är alla en del av en större helhet.
 
Lev väl, möt din nästa med kärlek. Var inte rädd för mörkret. Tråna inte efter ljuset. Var närvarande i det som kommer till dig, möt livet med nyfikenhet och mod. Det tror jag på!
 
KRAM