Panta rei

Panta rei. Allting flyter. Allting är i ständig rörelse, i ständig utveckling. Du kan inte stiga ner i samma flod två gånger, som den gamla grekiske filosofen Herakleitos en gång sade. Trots att jag vet det där, och föreläser om förändringsprocesser, så känns det ändå som att vissa ting har stannat i rörelse, tagit en paus på obestämd tid från den utveckling vi alla andra går igenom, vare sig vi vill eller inte. Så som dessa sjöbodar på landet. De står där så tålmodigt och tar emot årstidernas alla, ömsom ömma och ömsom vårdslösa, behandlingar. De påminner mig om ett lugn, och en kontinuitet, som ibland är svår att hitta i en värld som ständigt rör på sig.
 
Jag rör på mig. Ja, inte så mycket i fysisk form kanske utan mer i tanke, känsla och handling. Jag har gått igenom detta så många gånger nu, den medvetna förändringens alla cykler. Med hjälp av yoga, min terapeut Silje, vänner, familj, böcker, promenader, egentid på skönhetssalonger (ja, det funkar för mig), skrivande och att "bara vara" så förflyttar jag mig genom det här livet. Det är så smärtsamt ibland, så lätt andra gånger. Jag är en rysk docka och jag skalar bort lager för lager, för att hitta in till det sanna jaget. Jag förstår mer och mer och samtidigt inser jag för varje lager jag skalar bort hur liten jag är, hur lite jag vet. Och det är som det ska vara!
 
Jag möter så många kloka människor när jag föreläser om lycka och jag inser att vi alla är samma. Vi är alla delar av en helhet. Vi delar på tankar och känslor. Vi delar på rädslor och glädjeämnen. Vi delar på luften. Vi delar på livet. En del av oss letar fortfarande febrilt efter lyckan där vi sannolikt aldrig kommer att finna den. Vi söker efter den perfekta kroppen, den perfekta arbetsplatsen, den perfekta partnern, det perfekta sommarhuset, de perfekta bilderna att lägga ut på Instagram...
 
Kanske har du hört den här lilla historien tidigare, en gammal österländsk myt som förtäljer historien om när gudarna skapade världen. Jag tycker att den passar bra in i sammanhanget.
 
Gudarna skapade stjärnorna, solen, månen, haven, bergen, blommorna och molnen. Därefter skapade de människorna och slutligen skapade de även Sanningen.

När de skapat Sanningen uppstod dock frågan var de skulle gömma den, så att människorna inte med detsamma skulle hitta den. Det roliga och spännande var ju själva sökandet, ansåg gudarna.

"Låt oss förlägga Sanningen till toppen av det högsta berget, föreslog en av gudarna, där blir den lagom svåråtkomlig."

"Nej, sa en annan gud, vi gömmer den i den mörkaste och djupaste av avgrunder."

"Varför inte lägga den på månens baksida?", dristade sig en tredje gud till att föreslå.

Till slut kom den visaste och äldste guden på idén: "Vi gömmer Sanningen i människornas eget hjärta. De kommer att söka efter den överallt i universum utan att veta att de hela tiden bär den inom sig!"
 
Jag önskar dig en magisk dag och en härlig helg! Och allra mest önskar jag dig att du lever det liv du vill leva ♥ Om du inte tycker att du gör det så är idag, den första april 2016, en fucking good day att göra något åt det. Du KAN om du VILL. Nu ska jag ha en mysig helg med mina prinsessor, kramar!
1 Camilla:

skriven

Klok som vanligt. Går det att lyssna på dina föreläsningar även som icke-unionenmedlem?
Kram och ha en härlig helg!

Svar: Tack Camilla :-)
Jag håller inga föreläsningar utanför Unionen men när det blir öppna föreläsningar för alla medlemmar framöver kan du såklart få komma!

KRAM och tack detsamma!!!
Caroline

2 Anonym:

skriven

Så sant! Tycker din blogg är befriande med djupa reflektioner varvat med glimtar från din värld med barn, jobb, relationer & mat.

Svar: Tack snälla för din kommentar, det är ju så jag skulle vilja beskriva den själv :-)
Ha en skön helg!!!
Caroline

Kommentera här: