4

Vemod

Vi är de vi är. Vi har alla en brokig palett av sinnestillstånd som kommer och går. Jag har ganska bra koll på mina inre röster idag, eller på min inre besättning om man så vill. Jag tror aldrig att jag kommer att bli av med mitt vemod som då och då knackar på, eller rättare sagt tar över för en stund. Det har varit min följeslagare så länge jag kan minnas, ända sedan jag var riktigt liten. Idag är en sådan dag när vemodet har fått fäste inom mig. Jag har funderat över varför det har blivit så och det är flera saker som mina tankar upptas av.
 
På tisdag opereras jag. Det är så nära nu och plötsligt slår det mig att det KAN finnas ytterligare förändringar som testerna ännu inte visat. Det KAN leda till större operationer med infertilitet och för tidigt klimakterie som följd. Det KAN vara cancer. Jag har medvetet valt att inte tänka så mycket, inte oroa mig, Men nu är det så nära och den värsta tiden kommer helt klart att vara veckorna efter operationen fram tills dess att analyserna är helt klara. Puh.
 
Sist jag sövdes och gjorde ett ingrepp var när jag gjorde en abort för några år sedan. Det var en jobbig tid och kanske är det de minnena som också kommer tillbaka nu. Allting finns ju inom oss, alla minnen. Allt det glada. Allt det tunga.
 
En anledning till att jag känner ett vemod kan också ha att göra med att jag har börjat yoga mycket mer frekvent den sista tiden. Jag tror på att det är vägen till mitt hjärta, att hitta in i mig själv igen fullt ut. Minst en timme om dagen har jag yogat och jag märker skillnad. Jag tror att yoga är livsavgörande för att verkligen kunna hitta fram till och ha ett rikt liv, på alla nivåer. Inifrån och ut ♥
 
Imorgon är det visning av mammas och pappas lägenhet. Snart är den ett minne blott. Jag fick prata lite med mamma häromdagen, hon var ledsen och förvirrad. Jävla, jävla skitsjukdom. Alzheimers är en fruktansvärd sjukdom att behöva leva med och jag önskar ingen få se sin förälder tyna bort i den sjukdomen. Den är så fruktansvärt ovärdig. När jag var nere i Göteborg senast fick mamma en panikångestattack i mina armar. Det var ju inte så här hon skulle få avsluta sina dagar, 40 kg lätt och spröd som en liten fågelunge. En fågelunge med mycket ångest som till och från river i hennes kropp. Lilla mamma. En del av mitt vemod handlar om dig.
 
Jag såg idag på ett FB att ett norskt par som jag umgick med i perioder under mina utbildningsår till kommunikolog gift sig. Två fantastiska människor på alla sätt, så mycket roligt som jag hade med dem. Jag minns speciellt en sommarnatt för något år sedan då de "gifte sig" vid havskanten med mig och en annan person som vittnen. Jag känner ett vemod för att den tiden är förbi och inte kommer tillbaka, det är förvisso roligt att kunna följa bägge två på avstånd via FB men det kan ju också leda till saknad någon gång emellanåt. Härliga människor som passerar i ens liv under en period, gör avtryck i ens själ och sedan vandrar vidare. Det är ju förvisso sådant livet är. Vackert, vemodigt, smärtsamt, virvlande, spännande, magiskt.
 
Jag känner också ett vemod över att min älskade dotter Majken har haft sitt femårskalas idag och att jag inte fått dela den dagen med henne (och med Irma). Att jag missar halva deras uppväxt. Att jag är deras mamma i hjärtat på heltid men i verkliga världen endast hälften av dagarna. Hälften av livet. Allhelgonahelgen 2015 tillbringas helt utan deras närvaro i mitt liv.
 
Så. nu känns det bättre. Att skriva om det som pågår i mitt inre är nästan alltid välgörande för mig. Och ibland går jag tillbaka och läser, det är också värdefullt att kunna göra det. Minnena kommer och går, orden på bloggen består :-)
 
Tack bloggen för att du finns, tack till dig som läser. Jag önskar dig en magisk kväll, denna sista i oktober 2015.
 
KRAM
0

Livshjulet

Dessa dagar då jag har haft möjlighet att kombinera arbete hemifrån med tid med mina tjejer slår det mig (återigen) hur oerhört viktigt det är att få till en livssituation där de viktiga delarna får tillräckligt mycket utrymme. Vilka bitar det är som är viktigast varierar ju naturligtvis till viss del över tid. För några år sedan var vänner en både mer omfattande och viktigare bit än vad det är idag. Jag menar inte att jag inte värdesätter mina vänner och jag har en illusion om att de kommer att ta en större del av mitt liv om några år igen. Just nu, i mitt liv, är det fem bitar som jag värdesätter allra högst. Dessa bitar är barnen, jobbet, Magnus, träning och hemmet ♥ Vilka är dina viktigaste bitar just nu? Fundera gärna på det en stund och checka av med dig själv om du har tillräckligt mycket tid för dessa delar i ditt liv.
Jag behöver göra några justeringar. Jobbet ska tonas ner lite till förmån för mer träning och mer aktiv tid med barnen. Hemmet vill jag också lägga mer energi på, jag trivs väldigt bra med lägenheten och inredningen men jag vill ha bättre ordning och mer tid för att pyssla med småsaker här hemma. Jag tror att det kan bli bra. Det känns bra.
 
Härliga höst. Dessa dagar, alltså. Detta måste vara den oktober som är allra vackrast sedan jag föddes för 37 år sedan i alla fall :-) Plötsligt känns ju hösten som det nya svarta, eller hur?
 
Jag gick upp sex och satte mig med jobbdatorn i ett par timmar. Känns lyxigt att klockan inte ens är nio och jag har hunnit med en hel del redan. Nu ska jag ta en stund och plocka undan här hemma, sedan blir det frukost och ett yogapass på gymmet. Därefter ska jag fokusera på min kommande stressföreläsning i eftermiddag. Drömde om den inatt, att jag inte var tillräckligt förberedd... Det kanske var mitt undermedvetna som talade till mig, att den behöver fokuseras på idag.
 
Hoppas att du har och får en riktigt härlig torsdag! Stor kram ♥
0

Mamma & dotter på vift

Idag har jag och min lilla tjej haft en dag för oss själva. Jättemysigt :-) Som ensamstående är jag ju aldrig själv med en av tjejerna åt gången och jag märker att de längtar efter det ibland. Jag med, för den delen. Eftersom jag jobbat över mycket den senaste månaden varvar jag den här jobbveckan med flexledigt. Imorgon blir det egentid med Irma, en dag med varje trollunge står på agendan ♥ Blir nog ungefär samma schema som idag gissar jag. Köpa godis, gå på bio, äta sushi till lunch, gå i affärer för att hitta en liten present (som jag råkade utlova i ett svagt ögonblick). De är sin mor upp i dagen det gäller intressen ;-)
 
Snart ska jag googla runt och kika efter ett bra recept på kycklinggryta. Efter larmrapporten som kom igår angående cancerrisk kopplat till rött kött och främst charkuterier (var väl förvisso ingen nyhet) så blev jag inspirerad att laga mer mat med kyckling, fisk och grönsaker som bas. I likhet med många andra barnfamiljer (tror jag...) blir det ofta korv stroganoff, köttbullar, köttfärssås, fläskpannkaka, stekt kött med klyftpotatis, pasta med baconsås, hamburgare etc här hemma. Och till frukost vill barnen ofta ha smörgås med salami eller skinka på. Jag har redan tänkt ett tag på att vi äter för mycket kött men i perioder med främsta fokus på jobbet och en del hektiska dagar är det lätt att falla för MAS. Mer. Av. Samma.
 
Om du som läser har något bra tips på goda fiskrätter som barn brukar gilla så får du jättegärna tipsa! Fisk är mitt ständigt dåliga samvete... Vi äter alldeles för lite "riktig" fisk här hemma. Jag brukade vara kreativ och laga mycket mat men ärligt talat har jag tappat det lite sedan jag skilde mig. Vi äter inte dåligt och jag lägger mycket pengar på mat. Köper ofta ekologiskt och det är viktigt för mig med två lagade mål mat om dagen, varje dag. Men det blir för mycket av "säkra kort" och val utifrån gammal vana känner jag.
 
Jag brukar kika in på en blogg som heter "Kryddburken", den tycker jag är jättebra! Enkel, god och bra mat. Inga pekpinnar och jag får inspiration varje gång jag kikar in där. Det får bli mitt tips till dig ikväll ♥
 
KRAM

Liknande inlägg