Kärleksvisan ♥

Tidigare idag hade jag ett samtal med en nära kollega som var otroligt värdefullt för mig. Hon har hittat en själslig dimension i sitt liv som jag drömmer om att också få uppnå, en dag. Jag har varit väldigt intresserad av det mänskliga psyket under många år och också gjort min egen resa på den vägen. Den andliga dimensionen av livet har jag inte lagt så mycket fokus vid tidigare men börjar att öppna den dörren litegrann. 
 
Efter det samtalet ville jag ha en stund för mig själv så jag fick ner till Espresso House för att jobba och reflektera i ett par timmar. Plötsligt började en av mina favorit(kärleks)låtar spela på Spotify och fick mig att stanna upp i tanken. Den här texten har jag lyssnat på många gånger utifrån perspektivet jag själv och någon annan människa som jag har starka känslor för. Men nu när jag lyssnade så blev det så tydligt att texten talar till MIG. Och att den som talar är en annan del av mitt JAG. 
 
Så ofta som kärleken definieras i form av en tvåsamhet, jag och en annan människa. Vi förlovar oss med någon annan, gifter oss med någon annan, delar våra liv med andra. Hur ofta fokuserar vi på den sanna kärleken till oss själva? Hur ofta fokuserar vi på den livsviktiga kärleksrelationen som förhoppningsvis pågår mellan vår kropp, vår själ och vår ande?
 
Lyssna gärna på Sarah Dawn Finer när hon sjunger "Kärleksvisan" och fundera på vilken uppmärksamhet du har/får? Vem talar hennes ord till? Och vem är det som talar?
 
Var inte rädd, jag går bredvid dig.
Kom ta min hand, jag håller i dig.
Här i min famn, kan du våga tro.
Sänk dina murar, jag ger dig ro.

För att jag älskar dig, så som du är
och jag vill ge dig allting jag har.
Låt mig få bära dig när du är svag,
för du betyder allting för mig.
Var inte rädd, jag går bredvid dig.

Nu är jag din och nu kan jag andas.
Här blir jag kvar, för här vill jag stanna.
Se på oss nu, livet är vårt.
Ser du den framtid som vi, vi kommer få.

För att jag älskar dig, så som du är
och jag vill ge dig allting jag har
och låt mig få bära dig när du är svag,
för du betyder allting för mig.

Ja, jag ska älska dig så som du är
och jag vill ge dig allting jag har.
Så låt mig få bära dig när hoppet sviker.
Du betyder allt för mig.

Var inte rädd, jag står bredvid dig
för du betyder allt för mig.
1 Sofia:

skriven

Hej,
Har läst igenom din blogg och tyckte till en början att den var intressant, särskilt rubriken. Lyckas vara lycklig, men ju mer jag har läst desto mindre känns det som att du är lycklig eller nånsin har varit det?!
Och du föreläser även om det..

För även om du vill skildra en verklighet som du skriver så verkar den vara så långt ifrån lycklig som det går. Eller har jag fel?

Sen undrar jag hur din pojkvän eller sambo står ut med att du skriver så mycket om din föregående relation. Du skriver mer om honom än du någonsin skrivit om din nuvarande relation.

Kan inte vara kul för honom att läsa vilka himlastormande känslor du hade för honom medan du numera bara känner småpirr...
Varför denna besatthet av den mannen? Och jag får inte ihop tiden, det verkar som om du hade en relation med honom samtidig som din nuvarande? Och samtidigt som du var gift? Eller?

Lycka till och hoppas att du någon gång blir lycklig.

Hälsningar
Sofia

Svar: Hej Sofia!
Den här bloggen handlar inte om (och inte heller mina föreläsningar om lycka) hur jag/man hittar en strategi att vara lycklig utifrån att lycka är en plats där allt är enkelt och skönt. För mig handlar det snarare om att våga möta ALLT det som livet för med sig och att sätta ord på det. Jag väljer att skriva om det som utmanar mig i livet snarare än om alla enkla och "goa" stunder. För de finns ju självklart där, annars hade jag nog inte varit så lycklig. Det är sant.

Bloggen är ett fragment av mitt liv och för mig är den framförallt ett vattenhål när jag är ledsen, trött, utmanad, frustrerad eller vad det kan vara. Jag tycker mycket om att skriva och att få ner tankar på pränt är läkande för mig. Då jag dessutom var med om en allvarlig ridolycka för många år sedan som påverkat mitt närminne är skrivandet ett sätt för mig att minnas. Idag och även imorgon.

Jag har fått en helt annan upplevelse av lycka sedan jag mer och mer började att acceptera vem jag är och vad jag har varit med om i mitt liv för några år sedan. Tidigare kunde jag vara bitter över saker som drabbat mig i livet men hur mycket jag än försökte kunde jag inte ändra på dåtiden. Det kan ju ingen, som bekant. Jag ser mig idag som en person som står på en jäkla stark plattform. Kanske är det därför som jag heller inte har några problem med att blotta mig själv inför andra?

Anledningen till att jag skriver om den man som du refererar till är väl egentligen samma som att jag skriver om andra saker som utmanar mig i livet. Han var en stor del av mitt liv under några år (framförallt som vän) och hans lögner/svek gjorde ont. Kanske framförallt för att jag såg honom som min bästa vän under den här tiden. Och ja, sedan vi bröt helt i somras så har jag skrivit om honom ibland. Vi läker väl alla på olika sätt?

Den man som jag är tillsammans med nu har valt att följa mig på den väg som långt ifrån varit enkel sedan vi träffades för 1,5 år sedan. Vi är totalt ärliga mot varandra och har en stor trygghet i vår relation. Han vet precis hur dåligt jag mått. Jag mötte honom när jag var djupt sårad och det har jag aldrig förnekat inför honom. Han kan tycka att det är jobbigt när jag glider in i en kort stund av sorg eller bitterhet men det har aldrig legat för mig att sopa sorger och besvikelser under mattan. Finns väl inte heller någon exakt mall för hur man ska leva i en relation, så vitt jag vet...

Nej, jag är inte besatt av den mannen. Under en lång tid var jag förundrad av hans val och strategier. Men aldrig besatt.

Är det något som livet har lärt mig så är det att vara ödmjuk. Inför sig själv och inför andra. Läste någonstans: "Everyone you meet is fighting a battle you know nothing about. Be kind. Always."

Jag försöker att leva mitt liv efter det <3

Hoppas att du får en fin avslutning på 2015 och ett lyckligt, spännande och harmoniskt 2016.

//Caroline
Caroline

Kommentera här: